Livet som en soldat

7 Maj 405 f.kr. Aten
Jag brukar inte må dåligt men det här är en helt annan grej, om bara en vecka ska vi, Aten krigas mot Sparta. Vi har också hört om att Sparta är OTROLIGT stark och vi förväntar oss mycket starka motståndare, vi har till och med hört om deras krigarkvinnor. Kvinnor i Aten krigar inte, de sköter hushållet och sånt och jag visste inte att kvinnor kunde slåss. Jag är egentligen inte mer än en vanlig soldat. Men alla borde ändå börja träna för kriget nu, för vi vill inte förlora… Ingen vill väl det, eller? Detta är det första kriget mellan de två största stadsstaterna, i alla fall vad jag vet. Det är rätt så sent nu och jag behöver nog sova, bara en vecka till…. fingrarna korsade.

14 Maj 405 f.kr. Aten
Kriget ska börja snart… jag är väldigt, väldigt nervös. Vår arme hade tränat varenda dag sen förra året och känner oss ganska redo, men det hindrar inte mig från att fortsätta vara nervös. Jag är en skicklig båg-skytte och min specialitet är min förmåga att sikta. Men själv klarar jag inte en hel KOLONI. Men som tur är Atens arme mycket stort och är väldigt starkt – Oj nu ser jag skeppen vid horisonten, det måste väl vara Spartas krigsskepp. Måste gå, önska mig lycka till!

28 april 384 f.kr. Kreta
Kriget går uselt, men ja, jag lever fortfarande och jag lyckades fly. Jag var en av de få som lyckades att fly. Det har varit ett väldigt stort krig och jag dog nästan, jag hade blivit träffad av en pil i vänstra arm och det har fortfarande inte läkt. Min utrustning i rött och svart hade blivit splittrad i två halvor av en man med stålspikshandskar och mycket stark utrustning som hoppade på mig, jag spelade död för att han inte skulle mosa mig och gissa vad som hände? Det funkade! Jag hade vikt undan just i tid och det såg ut som om att han träffade mig med handskarna. Sparta hade tydligen samlat andra grekiska imperium för att kriga emot oss. Det var som 10 mot 1, gud vet om det var ett mirakel eller inte, men ändå överlevde jag kriget, jag antar att man får tacka Gud. Just nu ser det rätt så dåligt ut för oss. Det var mycket blod och döda människor låg överallt, torget var en skräphög fullt med döda soldater och husen hade rasat, det gick faktiskt helt okej på början men när vi till slut upptäckte att det var mer än EN stadsstat… jag vill nog inte gå in fler detaljer för det var hemskt…så tillslut övermannade de oss. Vi är nu under deras kontroll men allt kan hända och man vet inte när, så man får väl bara hoppas på det bästa.

Av: Kevin

KÄLLOR:
SO-RUMMET
MIMERS BRUNN
WIKIPEDIA
LEVANDE HISTORIA BOKEN