Etikettarkiv: olympia

Zeus – Överguden

16 Augusti 290 f.Kr – Om mig, Zeus
Hej bloggen! Jag heter Zeus och jag är den störste guden i det antika Grekland. Jag bor på Olympen. Ett högt berg kan man väl säga?

Jag har tre systrar och två bröder, Hera, Hestia, Demter, Hades och Poseidon. Trots att jag är övergud så är jag inte perfekt och har inte koll på allting. Jag är gift med min syster, Hera. Det enda problemet jag har med Hera är att hon försöker stoppa mig från att ha förhållande med andra kvinnor… både gudinnor och vanliga kvinnor. Jag utnyttjar min makt för att imponera på kvinnorna. Ett exempel är att jag blev förälskad i den vackra Leda och för att komma nära henne förvandlade jag mig till en svan. Ett exempel på mina trick. Jag är ju trots allt en gud och kan förvandla mig till vad som helst, vilket jag gör ganska ofta. Jag är ju chef över alla de andra gudarna, jag är ju ändå den högste. Jag får gå in och medla när det är konflikter mellan gudarna.

Jag blev uppfostrad i hemlighet i en grotta på ön Kreta, då nymfen Adamanthea tog hand om mig, det är så kul att Adamanthea hänge upp mig i ett träd så jag var varken på marken i havet eller i himlen. Jag kan ha kommit från ett träd eller mitt ute i havet det kan vad vara vad som helst. Min symbol är blixten. Blixten är ett offensivt vapen jag har.

Jag har många barn, med flera kvinnor… vilket är lite konstigt enligt många men du vet, inte enligt mig 😉

Jag har ett stort tempel i Olympia, där anordnar man till min ära olympiska spel vart fjärde år. Nu har jag skrivit nog, nu måste jag gå och lägga mig.

30 juni 330 f.Kr – Jag ska hämnas

Hej igen! Nu har jag fyllt 70 år och det var ett tag sen vi såg senast, jag har nu gått i pension och jag är fortfarande den störste guden och kommer att förbli den största vilket är kul. Innan jag glömmer så kan jag berätta om vad jag fick veta när jag fortfarande i ungdomen, När jag blev lite äldre så fick jag veta vad som hade hänt med mina systrar som hade försvunnit, det var Kronos som hade slukat de. Så då tänkte jag hämnas. Jag tänkte då ut en bra plan för att lura Kronos genom att först bli hans tjänare. Jag var först så nervös att det skulle gå fel… men. När jag blev hans tjänare fick jag jobbet att ta hand om mat och dryck (d.v.s vin). Min ide var att blanda vinet med giftig murgröna så Kronos skulle spy upp de andra barnen, det lyckades! Men det var inte bara barnen som spyddes ut, utan även andra gudar. Som tack så fick jag blixtar som försvar om nåt skulle hända mig. När jag kom hem så hade Hera nog med att jag hela tiden skulle gå och träffa någon annan.

Vid den tidpunkten så var jag lite orolig med vad som skulle hända sen… Hera hade samlat ett gäng personer som skulle gå emot mig, då han jag inte ens tänka på mina blixtar jag hade fått, nåja de försöker ta ner mig, första gången lyckades de i några sekunder men andra gången var jag redan förbered med mina blixtar så då vände de sig om eftersom de inte vågar… hihi det kanske inte var så dumt att jag fick Kronos att spy upp all olika sorters gudar. Det var ju ändå tack vare det jag klarade mig. Den största uppdateringen är att jag och Hera är kära igen. Livet har gått fort, lite för fort. Det kändes som att jag var 20 igår när det var 40 f.kr emellan. En annan sak som jag fick veta av Hera några dagar sen var att hon hade stått ut med att jag träffade andra kvinnor utan att säga nånting, för att hon inte vågade. Speciellt när det var fel säsong att odla (när man sår frön, allt tar sin lilla tid, eller om det är dåligt väder eller till och med om det skulle översvämma skörden) eftersom nästan allt vi äter kommer från en massa odlingsmark. Utan den så var det ont om mat, och hon trodde väl att jag inte skulle låta henne ta med sig mat om hon skulle vilja ge sig av. Såklart jag skulle ge henne mat!

Av: Love

Källor: Mytologi.nu, Wikipedia, Unga fakta

Atlet

14 juni 776 f.kr
Dagen började med att jag vaknade samtidigt som solen var på väg upp. Jag kände att det skulle bli en solig och varm dag, nästan lite för varmt. Jag, Stavros, gjorde mig redo för att gå iväg till etapp ett av historiens första olympiska spel.

Min fru Katerina, som jag bor med i vårt lilla hus utanför staden Olympia, som ligger på halvön Peloponnesos i södra Grekland, kunde inte följa med mig. Dag efter dag jobbar Katerina med att sköta vårt hem och med att odla på åkerjorden som vi äger bredvid huset. Under de senast två månaderna har jag förberett mig för denna tävling med en massa träning men jag har även fått min styrka genom mitt jobb som smed inne i Olympia.

Vägen till Olympiastadion var lång, men jag hade förberett mig med mycket vatten och lite bröd. Packningen var lätt då jag och alla andra deltagare tävlar helt nakna och barfota. Det var den sjätte dagen i veckan och därför var staden full av personer som gick runt och strosade. Jag gick längst strandkanten och vid vissa delar var det så mycket folk att man var tvungen att sakta ner och sik saka mellan allt folk. Genom att titta på solens rörelse kunde jag bedöma hur långt jag hade gått när jag väl kom fram till mitt mål. Under färden hade moln bildats på himlen, vilket gjorde att den varma solen inte blev så jobbig längre. När jag väl kom fram till Stadion blev jag väl mottagen och fick information om var jag kunde lämna min packning som mest bestod av vattnet jag hade kvar och hur ceremonin skulle gå till samt schemat för alla grenar under de fem kommande dagarna under spelen. Jag skulle tävla i 100 meter löpning och längdhopp idag. Ceremonin var bland det tråkigaste jag varit med om, den bestod av ett långt tal. Alla grenar och alla tävlande blev presenterade, vilket var ganska häftigt att få sitt namn uppropat. Sen var det en lång hyllning till vår mäktiga gud Zeus som man hade skapat spelen för. Arenan var stor och publiksiffran hörde jag låg på sju tusen personer. Jag hade aldrig tävlat framför än sådan stor publik förr. Jag började med att tävla i 100 meter sprint. Det var jag och åtta andra som sprang. Jag slutade på en fjärde plats vilket jag är hyfsad nöjd med tanke på vilka vältränade män som jag mötte. Under eftermiddagen tävlade jag i längdhopp vilket inte gick som jag hade önskat mig. Jag hoppade fyra meter och 37 cm vilket var 20 cm under det jag hade önskat mig, jag slutade på en 14 de plats i längdhoppet.

16 Juni 776 f.kr
Dag tre inleddes idag och jag satt först och väntade på att jag skulle få gå iväg till starten av 800 meter löpning. Jag kan börja med att säga att igår var en riktigt skitdag. Jag tävlade i kulstötning vilket inte är något som jag är en höjdare på. Jag kastade 35 meter vilket var nio meter ifrån herren som kom på första plats, men idag var det en ny dag och nya möjligheter fanns för att göra något bra. Jag var inte helt nöjd över upplägget som arrangörerna hade gjort. Jag fick sitta och vänta längre än vad de hade sagt. När väl vi skulle börja springa hade något problem uppstått så då var vi tvungna att vänta ytterligare en stund, något som ingen av löparna uppskattade.

Löpningen gick till slut förvånansvärt bra för mig. Jag sprang fort, vilket gjorde att jag hamnade på en andra plats. Det kändes som att jag slog mina egna rekord. Efter löpningen var det ett långt uppehåll för min del då jag endast skulle bidra i två tävlingar under denna dag.

Väl i gren två tävlade jag i brottning, en av de grenar som jag hade sett fram mest emot, och en gren som jag hade mest fördel av på tanke av min storlek. Brottningen gick som jag hade tänkt mig och jag vann mot min motståndare med ganska mycket marginal. Vinsten gjorde att jag gick hem med ett stort leende på läpparna. Att även publiken verkade gilla min prestation gjorde inte saken sämre. Det var mycket jubel på arenan.

18 juni 776 f.kr
Idag var det den sista tävlingsdagen och det märktes på både mig och alla andra tävlande. Jag var sliten och trött i hela kroppen, det var knappt att jag kund stå på mina egna ben men jag kunde inte ge upp nu när det bara var en dag kvar. Idag var det spjutkastning som jag skulle tävla i vilket var skönt med tanke på just mina ben. Idag var det också en ceremoni där det skulle delas ut priser till de som vunnit varje gren. Förmidagen var inte jätterolig då jag inte skulle tävla i någon gren men jag var spänd och fokuserad inför spjutkastningen. Tiden hade gått snabbt och det var min tur att göra mig redo för grenen. Jag kastade 66 meter vilket gjorde att jag hamnade på en fjärde plats vilket jag blev väldigt nöjd med. Med tanke på min prestation blev det tyvärr inget pris i någon av grenarna, men jag är iallafall nöjd med min insats under de här dagarna.

Spelen för mig har varit något nytt för mig och det har verkligen varit en ära att få delta. Nu blir allt som vanligt igen, jag går tillbaka till smedjan och fortsätter jobbet.

Av: Viktor