Etikettarkiv: zeus

Guden Zeus

Måndag 7 juni år 768 f.kr
Jag, den mäktigaste av alla gudar, gifte mig idag med min älskade. Jag såg genom sovrumsfönstret hur två hästar med vagn rullade upp mot dörren. Det var min framtida frus specialskräddade klänning, som hade flera insydda blänkande diamanter och en guldig mjuk textil. Klänningen skulle min syster Hera bära under vårat bröllop. Klockan hade precis slagit elva och jag och min hustru begav oss mot matsalen för att äta en mäktig måltid med hela familjen innan bröllopet skulle inledas.

Genom fönstret såg jag hur de fyra vita hästarna släpandes på en stor vit vagn rullade upp mot ytterdörren. Ut ur hytten steg chaufför ut med en svart kostym, svart hatt och en stilig mustasch. Han höll upp dörrarna till hytten. Jag hjälpte min och de begav sig mot slottet där ceremonin skulle hålla hus. Vi kom fram till slottet och mötes av en stor folksamling som applåderade, såklart de applåderade jag är den mäktigaste av dom alla. Jag gick in i salen hållandes i min hustrus hand med tunga fotsteg. Ceremonin blev klar och en fest blev det ingen av för jag är inte så förtjust i fester så jag spenderade resten av kvällen med min blivande fru i vårat slott med en stabilt lagad middag.

Torsdag 17 juni år 768 f.kr
Det har gått 10 dagar sist jag skrev här och jag har redan tröttnat på min fru. Hon tror att hon blir mäktigare än mig om det är ett förhållande mellan oss, jag måste bevisa för henne att jag är den mäktigaste av allt och alla. Jag är alpha omegan över alla omegas jag är den mäktigaste av alla. Jag tänkte på hur jag kunde få Hera o känna sig mindre speciell, självklart så skulle jag bara ha fler fruar då skulle nog hon känna sig mindre speciell. Jag sa åt min högra hand Karl att gå ut och innan solen gått ner vart tillbaks med fyra nya fruar för att göra Hera avundsjuk. Klockan har precis slagit sex på eftermiddagen och jag tror att Hera börjar känna sig mindre speciell, jag ligger här och flörtar med en kvinna efter den andra. Hera har inte reagerat på något speciellt sätt men hennes samtalston har blivit lägre och attityden har förändrats och blivit mycket trevligare.

Söndag 27 juni år 768 f.kr
Ytterligare tio dagar har gått sedan jag skrev på denna blogg och en hel del har ändrats på dessa dagar, Hera har äntlige förstått att jag är den mäktigaste som finns och att hon ej har lika mycket makt som jag har. Jag och också lämnat dom fyra andra fruarna och har bara ett förhållande med min kära hustru Hera. Vi två har kommit betydligt mycket närmare varandra på sistone, det känns som att vi är kära på riktigt nu i varandra och inte olyckligt kära.

Av: Johan

Källor jag använt:
Grekiskmytologi.se
Ms.ingeborg
Ms.brander
Wikipedia.se
So-rummet

Zeus – Överguden

16 Augusti 290 f.Kr – Om mig, Zeus
Hej bloggen! Jag heter Zeus och jag är den störste guden i det antika Grekland. Jag bor på Olympen. Ett högt berg kan man väl säga?

Jag har tre systrar och två bröder, Hera, Hestia, Demter, Hades och Poseidon. Trots att jag är övergud så är jag inte perfekt och har inte koll på allting. Jag är gift med min syster, Hera. Det enda problemet jag har med Hera är att hon försöker stoppa mig från att ha förhållande med andra kvinnor… både gudinnor och vanliga kvinnor. Jag utnyttjar min makt för att imponera på kvinnorna. Ett exempel är att jag blev förälskad i den vackra Leda och för att komma nära henne förvandlade jag mig till en svan. Ett exempel på mina trick. Jag är ju trots allt en gud och kan förvandla mig till vad som helst, vilket jag gör ganska ofta. Jag är ju chef över alla de andra gudarna, jag är ju ändå den högste. Jag får gå in och medla när det är konflikter mellan gudarna.

Jag blev uppfostrad i hemlighet i en grotta på ön Kreta, då nymfen Adamanthea tog hand om mig, det är så kul att Adamanthea hänge upp mig i ett träd så jag var varken på marken i havet eller i himlen. Jag kan ha kommit från ett träd eller mitt ute i havet det kan vad vara vad som helst. Min symbol är blixten. Blixten är ett offensivt vapen jag har.

Jag har många barn, med flera kvinnor… vilket är lite konstigt enligt många men du vet, inte enligt mig 😉

Jag har ett stort tempel i Olympia, där anordnar man till min ära olympiska spel vart fjärde år. Nu har jag skrivit nog, nu måste jag gå och lägga mig.

30 juni 330 f.Kr – Jag ska hämnas

Hej igen! Nu har jag fyllt 70 år och det var ett tag sen vi såg senast, jag har nu gått i pension och jag är fortfarande den störste guden och kommer att förbli den största vilket är kul. Innan jag glömmer så kan jag berätta om vad jag fick veta när jag fortfarande i ungdomen, När jag blev lite äldre så fick jag veta vad som hade hänt med mina systrar som hade försvunnit, det var Kronos som hade slukat de. Så då tänkte jag hämnas. Jag tänkte då ut en bra plan för att lura Kronos genom att först bli hans tjänare. Jag var först så nervös att det skulle gå fel… men. När jag blev hans tjänare fick jag jobbet att ta hand om mat och dryck (d.v.s vin). Min ide var att blanda vinet med giftig murgröna så Kronos skulle spy upp de andra barnen, det lyckades! Men det var inte bara barnen som spyddes ut, utan även andra gudar. Som tack så fick jag blixtar som försvar om nåt skulle hända mig. När jag kom hem så hade Hera nog med att jag hela tiden skulle gå och träffa någon annan.

Vid den tidpunkten så var jag lite orolig med vad som skulle hända sen… Hera hade samlat ett gäng personer som skulle gå emot mig, då han jag inte ens tänka på mina blixtar jag hade fått, nåja de försöker ta ner mig, första gången lyckades de i några sekunder men andra gången var jag redan förbered med mina blixtar så då vände de sig om eftersom de inte vågar… hihi det kanske inte var så dumt att jag fick Kronos att spy upp all olika sorters gudar. Det var ju ändå tack vare det jag klarade mig. Den största uppdateringen är att jag och Hera är kära igen. Livet har gått fort, lite för fort. Det kändes som att jag var 20 igår när det var 40 f.kr emellan. En annan sak som jag fick veta av Hera några dagar sen var att hon hade stått ut med att jag träffade andra kvinnor utan att säga nånting, för att hon inte vågade. Speciellt när det var fel säsong att odla (när man sår frön, allt tar sin lilla tid, eller om det är dåligt väder eller till och med om det skulle översvämma skörden) eftersom nästan allt vi äter kommer från en massa odlingsmark. Utan den så var det ont om mat, och hon trodde väl att jag inte skulle låta henne ta med sig mat om hon skulle vilja ge sig av. Såklart jag skulle ge henne mat!

Av: Love

Källor: Mytologi.nu, Wikipedia, Unga fakta

Zeus

År 451 f.Kr.
Hej!
Välkommen till min blogg, där jag dagligen uppdaterar oss gudar och resten av den övernaturliga världen om mänskligheten. Som ni alla vet har människorna under senare år ställt sig emot varandra ovanligt mycket, och vi har nu sett flera byar och stadsstater växa fram. Vi har även sett några få riken växa fram, och de vi ser idag är ännu mer maktlystna än de andra vi sett under vår tid. Min käre bror Hades fick mycket att göra för några dagar sedan efter de Persiska krigen, och är helt utmattad nu när det har lugnat ner sig igen. Det har nu visat sig att vara min egna son, Ares, som förklätt sig och förorenat sinnet av dessa oskyldiga människor. Ares har också varit dum nog att få två barn med en kvinna, och inte vilken kvinna som helst, utan dottern till den före detta konungen av Alba Longa. Som grädde på moset är hon också en vestalisk jungfru, och det här kommer bli en stor katastrof för henne. Ares visste inte det här, och han återvände till oss och förväntade sig att kvinnan skulle kunna ta hand om barnen tills de var stora nog. Det var inte fallet, och kvinnan har nu tvingats överge barnen i Tibern (bra jobbat, Ares). Även om jag hatar det, ska jag be Lycaon at skicka en av hans varghonor att ta hand om barnen. De är en del av familjen, och om de lämnas i Tibern kommer den mänskliga världen förlora vad som kan bli två mäktiga män (de är också mina sonsöner, och inte vill jag förlora dem).

År 22 f.Kr.
Hej!
Några hundra år sedan berättade jag om Ares söner, och jag vill minnas att jag sa att de kunde bli mäktiga män. Jag hade aldrig förväntat mig att den ena skulle kunna bli så oerhört mäktiga som han är idag (jag förväntade mig inte heller att han skulle döda sin tvillingbror, men nu vet vi att han definitivt är Ares son). Om Romulus levde, och kunde se sin stad nu hade han säkerligen varit stolt. Jag ska be Hades att berätta för honom, hur den staden han en gång byggde har växt och blomstrat till ett mäktigt rike, och att riket dessutom har fått hans namn. Hade han någonsin kunnat tänka sig, att folket som uppfostrats av hans stad hade blivit vuxna och erövrat till sig landmassor så här stora, med städer fulla av folk, livliga gator, och otänkbar, blodig, underhållning som aldrig setts av människor tidigare?

Jag förklädde mig och hälsade på i Rom några dagar sedan. Dessa romare har byggt upp en vacker stad, även om den har byggts av illa behandlade slavar, som inte ens ses som människor. Deras gladiatorspel är en av de mest underhållande sakerna jag upplevt, men jag förstår också varför Hades har haft så mycket att göra. Colosseum är ett arkitektoniskt mästerverk, förtjusande vackert och får plats med 50 000 åskådare. Samtidigt ger det också uttråkade patricier något kul att göra, utan att behöva gå till badhus (på tal om arkitektoniska mästerverk). Akvedukterna är också ett exempel på detta geniala folks tankar. Hur får de dessa ideer, och hur får de idéerna att funka? Jag misstänker att min dotter Athena har något att göra med saken.

En av de få sakerna jag har emot detta romerska folk är att de har ändrat på våra namn. Mig kallar de nu för Jupiter, och Hades och Poseidon för Pluto och Neptun. Den enda som fått behålla sitt namn är Apollo, och här på Olympia har han retat oss oavbrutet sedan han fick reda på det. Han vägrar också kalla oss vid våra riktiga namn och envisas med att vi egentligen heter dessa fåniga namn (han ångrade sig snabbt när han kallade Athena för Minerva). Jag är glad att de kommer ihåg oss i alla fall.

Av: Zoe

Persefone och Hades

7 september 850 f.K.r.
Medans jag skriver detta, är jag i underjorden. Jag har varit i underjorden i nästan en vecka nu och jag har börjar förlora hoppet att jag någonsin kommer komma härifrån. Jag är bara här på grund av Hades och jag har aldrig önskat mer än att vara hemma hos min överväldigande mor. När jag blev kidnappad av Hades, dödens gud, hade jag börjat att samla blommor för min mor när Hades bröt ut ur marken med sin stridsvagn och tog mig emot min vilja. Jag kommer aldrig att glömma ljudet av när han kom ut ur marken. Det gjorde så havet nära mig börja att krusa och att vågor kraschar mot stranden. Underjorden är kall och mörk och jag skulle aldrig har trott att jag skulle vara här en dag. Ljudet av torterade själar inom straffområdet kommer aldrig att lämna mig. Jag har bara min peplos, min dagbok och kalamos med mig i mitt ”rum” i Hades slott. Jag vet inte om jag kommer att räddas från denna hemska plats. Jag får inte äta underjordens mat för att om jag gör det får jag aldrig lämna underjorden.

9 januari 849 f.K.r.
Jag har varit i underjorden så länge att jag har helt förlorat hoppet om att någon kommer att rädda mig från underjorden Jag måste bekänna att jag knäckte och åt 6 granatäpple frön, jag behövde äta något för att övertyga mig om att jag fortfarande lever. Jag är nu fast här för evigheten. Jag har kommit inse att Hades inte är en så hemsk gud trots allt. Det måste vara ensam här nere helt själv och jag tror inte att han har många att prata med. Det är inte så hemskt som jag trodde att det var från början. Elysuim är vackert och människorna där har många berättelser, gräset är alltid grönt där och det finns alltid människor som sjunger och skrattar. Asphodel är grå och tråkig men om jag någonsin behöver en paus från slottet och behöver lite tid till mig själv kan jag alltid åka dit. Även om landskapet inte är mycket. Jag har börjat att acceptera min öde som underjordens drottning. En del av mig hoppas att jag kan få gå härifrån en dag.

Februari 25, 849 f.K.r.
Jag var nästan rädd från Hades men till ingen nytta. Jag har fortfarande en chans men det verkar osannolikt som saker står just nu. Hermes skickades av Zeus för att hämta mig från min mamma. Min mamma har slutat att låta växter överleva och har blivit upprörd nu när jag är borta. Sommaren, som vi vet, är helt borta och har blivit ersatt med vintern. Det finns ingen matt för folket och de har börjat sakta svälta. Jag måste komma tillbaka min mamma. Hades är avsett att hålla nu när jag har ätit underjordens mat. Hermes har sagt till mig att snart kommer Hades tvingades att ge mig upp för folkets bästa. Jag hoppas att allt kommer att vara snart. Jag trodde aldrig att min frånvaro skulle har börjat detta. Jag misstänker att Hades kommer att ge upp mig snart och låt mig gå även om det är bara för ett tag.

Av: Izabella

Källor:
https://www.ancient.eu/article/20/ancient-greek-clothing/ https://www.translatum.gr/forum/index.php?topic=6930.0

Persephone and Hades – Greek religion


https://en.wikipedia.org/wiki/Tartarus http://history-world.org/greek_mythology.htm https://wiki.uiowa.edu/display/theatre/The+Greek+Underworld